Något gammalt, något nytt

Det första inlägget som jag skrivit efter en lång tids bloggpaus och härmed det sista... misströsta inte :). ANAWI.BLOGG.SE är nu till ditt förfogande.

Ett undrande

Jag är arg och lite besviken. Att vara besviken är bland det värsta jag vet. För mig är det en inrotad känsla, en känsla som har svårt att försvinna. Trots det så är jag en sådan som gärna behåller min besvikenhet för mig själv, varför är det så?

Ge Mig Minne

Det känns att allt har dragit igång nu, min hjärna börjar gå på högvarv och jag blir rastlös så fort jag inte har något att göra, det som jag uppskattat allra mest nu under sommarlovet.

Min kära bror fyller 18 år idag vilket firats med god middag och det bästa av allt, tårta!

Varför ska jag vara så dålig på födelsedagar? Jag kommer ju knappt ihåg min egen...

ANNAlytisk




 Varför ska jag alltid vara så vansinnigt analytisk?
Jag blir ju helt förryckt i huvudet av mina analyserande tankar.
Mitt analytiska, ifrågasättande och eftertänksamma jag funderar på om det någonsin kommer att ta stopp.
Jag som älskar att studera andra och helst inte studerar mig själv gjorde ändå en viktig studie av mig själv igår, tillsammans med min fina vän L, och hittade en viktig upptäckt...

Hur ska jag kunna dämpa min analytiska mentalitet?

Äntligen Ingenting

Det är så skönt att äntligen bara kunna sitta en stund och göra det som jag saknat allra mest - ingenting. Hela månaden har egentligen gått åt till att resa och göra alla "måste"-saker vilket tär, även på den bäste! Så nu, sista skolveckan, ska jag försöka njuta av den sommaren jag haft och om jag tänker efter så ser jag verkligen fram emot skolstarten och alla underbara skolkamrater som man inte sett under lovet.
Och jag har ju så himla mycket att se fram emot denna höst, EM i Danmark och EM i Slovakien bland annat!

Ha en skön sista sommarlovsvecka nu för ni som har det!
Kräm /Anna


Östersund och Yran

Efter att ha hemkommit från Öland bar det iväg till Storsjöyran i Östersund, vilken underbar festival! Jag har upplevt några av mina bästa konserter här med bland annat Tingsek och Autisterna, vilken lycka!
Imorgon åker jag direkt till stockholm för att få uppleva en veckas dans med Bounce och med ett antal andra vänninor dela en etta som Wasabröd äger, tack Wasa!

Och för er som ofta frågar! Hunden har kommit, och han är fin!

Krävande Barn Kräver

Familjen Jansson/Domei har varit på besök i några dagar vilket åsamkade att datoranvändatet fick vänta. Lilla Iris fyra år har varit mig i hasorna dygnet runt och ständigt krävt lek och spring och det är inte förens nu när dom har åkt som man känner hur skönt det är när det är helt stilla.

Imorgon är det destination Öland vilket betyder tidig uppstigning och sju timmar lång bilresa, Puh! Och nu på lördag så kommer vår hundvalp äntligen till oss och jag som inte är någon djurmänniska, hur ska det gå?

Till dess, Farväl och på återseende!


Det är Nu man ska leva




På en spontan begäran kom min käraste Liz(inte hon på bilden) över för SATC och limelemonad.
Ett otroligt bra sätt att avsluta dagen på efter att ha ägnat hela eftermiddagen till att måla mitt rum, jag har en förhoppning om att det ska bli klart imorgon!

Jag har en tanke som spirar i mitt huvud.
En ålderstigen vän sa en gång, "Det är Nu man ska leva"...
Det är precis vad jag ska göra!

Ban The Bra

Operation "få nya influenser" går som tilltänkt då kvällen har ägnats till att jobba på det som ska bli ett nytt och fräscht rum. Känns extra bra att det är jag som är den som spacklar, slipar och snickrar. Lite vemodigt att nu måla över min fina "Ban the bra"-vägg då jag ägnade timmar till att göra den så fin som möjligt, men jag är nu redo att skapa ett nytt liv och förhoppningsvis känna att jag skapat något helt på egen hand.. tillsammans ska vi skapa stordåd, rummet och jag.

Ge mig nytt!



Just nu är jag i ett sådant skeende i livet då jag hela tiden är på jakt efter nya influenser och händelser. I försök att stilla mina behov gör jag kreativa och konstiga luncher till mig och min bror,  syr mängder av saker utan att avsluta dom och näst i tur är att måla om och snickra i mitt rum alldeles själv i hopp om att en ny sovalkov ska ge nytt liv, jag längtar!
Hittils har ingen, tror jag, tagit skada av mina kliande fingrar men eftersom pappa har gett mig tillåtelse att designa hans icke särskilt säregna skägg(jag kan nästan lova att det kommer komma en bild) så kan jag inte låta bli att undra, hur kommer sommaren sluta?


Lyckan att få delta på EM

En förfrågan om att delta i svenska landslaget i hiphop och disco dök precis upp i min mailbox. Jag tänker svara ja, sannerligen!


Sex och The Stad

Jag trodde aldrig att jag skulle bli det och jag trodde aldrig att jag skulle erkänna det. Men jag är helt hänförd och blir helt kollrig i huvudet om jag inte får en tillräcklig lagom dos av det. Sex And The City.
Må hända att det blivit en alldeles för stor grej av serien och filmen, men det är omöljigt att som tjej undvika känna någon slags välvillig förståelse för seriens figurer.
Jag har i en hemlig dröm önskat att jag var Carrie, hon är ju så otroligt operfekt samtidigt som hon är så perfekt, på samma gång som hon är så otroligt genuin människa. Jag och min vän Liz konstaterade härom dagen att 40 och singel kanske är så dumt trots allt...

Jag tror jag sätter punkt för mina lovord här, Carrie får förbli en hemlig dröm och jag fortsätter helst med att bara titta och förundras av Sex And The City samtidigt som jag känner mig väldigt nöjd med att bara vara Anna.

Skratt och gråt i en salig blandning

Att skratta är bra. Att skratta är kul. Att skratta är underbart. Jag är bra på att skratta. Att skratta är skönt. Ibland kan jag skratta när jag är ledsen. Ibland kan jag skratta när jag är arg. Ibland kan jag skratta när jag är chockad. Jag kan skratta så att jag börjar gråta. Jag kan skratta så att det känns som magen vänder sig ut och in. Jag brukar sitta och skratta. Jag brukar stå och skratta. Jag brukar ligga och skratta... och det är lika befriande varje gång.

Att gråta kan vara jobbigt. Att gråta är inte alltid kul. Att gråta kan vara skönt. Att gråta kan vara underbart. Ibland kan jag gråta när jag är ledsen. Ibland kan jag gråta när jag är glad. Ibland kan jag gråta när jag är arg. Ibland kan jag gråta när jag är chockad. Jag kan gråta så att jag börjar skratta. Jag kan gråta så att det känns som magen vänder sig ut och in. Jag brukar sitta och gråta. Jag brukar stå och gråta. Jag brukar ligga och gråta... och det är lika befriande varje gång.

Tänk att skratt och gråt ligger så nära varandra. Att båda känslorna är så viktiga att få uttrycka. Även om jag föredrar att skratta så tycker jag att det är oerhört viktigt att få vara ledsen ibland och då kan det vara skönast att gråta eller bara skratta...

Låt mig bara sova en stund

Det är konstigt. Men det är inte förens nu, på midsommarafton, som jag kan känna att sommarlovet har anlänt och att jag för en gång skull kan gynnas över ledigheten. Äta halloumi med glada vänner, sjunga Hooked On A Feeling i bil med pappa med gälla röster, sitta vid datorn sent och förhoppningsvis också vakna sent imorgon utan att behöva ställa väckarklockan. Äntligen!

Jag är villig att erkänna. Att våren och sommaren fått mig att längta till att ha någon nära (jag vet att jag inte är ensam.) Vore det inte underbart att ha någon som viskar "du är en fin prick" i ens öra när man vaknar på morgonen eller att bara  ha någon som kunde hjälpa en att tänka klart. Som i denna stund då jag är så trött att jag inte ens har orken till att ta mig till hemmets trygga vrå - sängen. 

Imorgon är jag tillbaka till verkligheten och klara tankar, jag måste bara få sova en stund...

Where The Action Is

Hej Where The Action Is och alla underbara människor som var där!
Trots det varierande vädret, innehållande både regn och sol, så var festivalen i det stora hela helt underbart bra. Banden likaså!
Festivalen innehöll även för min del fotboll, smoothies(?), och en Sara, Johanna och Markus.
Ett skönt sätt att avsluta skolåret och inleda sommarlovet på.


Tack!

Om

Min profilbild

Anna

RSS 2.0