I huvudet på Anna

Besatthet. Jag har många intressen och fallenheter för saker men vart går gränsen av att vara besatt och bara allmänt intresserad av någonting?  Min kära tok och intiativtagerska till mor skulle ha svarat  dans, betapet och musik. Det kanske är lättare att beta upp saker och ting..

Dans.
Jag dansar 7 timmar i veckan och tittar även på andras träningar vid tillfälle. INTRESSE
Jag ska gå dans-estet bara för att göra dansabstinensen mindre och få dansa ännu mer! BESATTHET
Jag undervisar i dans med tanken att få se andra utvecklas och gynnas av dans. INTRESSE

Betapet.
Jag har bara vetat om spelet i några dagar och har redan spelat spelet ett 30-tal gånger. INTRESSE
Jag ligger i sängen på kvällarna och tänker ut nya ord som jag skulle kunna använda till morgondagens spel. BESATTHET
Jag tittar på saker och ting och förösöker få ut så många ord som möjligt. ex. blad, bladlus, bladväxt. INTRESSE

Musik.
Jag sjunger med i alla låtar på radio trots att jag inte har hört dom förut. INTRESSE
Jag går in på MySpace varje gång jag sitter vid datorn för att hitta duktiga och okända musiker. INTRESSE
Jag  lyssnar idelt på musiken som spelas i reklamer och filmer och funderar på hur film- och reklammakarna tänkte när de valde just den musiken. INTRESSE

Jag har funderat och tänkt och insett att gränsen till att vara intresserad eller besatt av någonting är otroligt hårfin. Jag är ju inte helt besatt av saker men mina intressen kan ju tendera till att vara en smula besatta. Kanske rent ut av nördiga. Kanske är det en bättre benämning på det jag faktist går i riktning mot i vissa fall; nördighet. 
Men jag tror att vi alla har våra nördiga egenheter och förkonstlingar. Det kanske är det som är grunden till våran egna nisch. Kanske 

Här sitter jag, småbitter, i en brun soffa invirad i tuggummi. Jag kan omöljigt tugga tuggummi då jag varje gång tar ut tuggummit ur munnen och börjar vira det runt mina fingrar (precis sådär som små barn brukar göra). Det är när jag har insett att jag inte får bort tuggummit som jag börjar försöka lirka bort det med andra handen. Vips säger det, och jag har tuggummi i hår, öron och navel. Typiskt!

Trots att jag är lite småbitter kan jag inte sluta glädjas när jag tänker tillbaka på den vecka som har varit. Otroligt intensiv, men rolig! Styrkan och koditionen har sats på prov och jag har nog aldrig dansat så mycket som jag har gjort på en endaste vecka. Jag talar förstås om Bounce Summercamp. Ett dansläger med massvis med dansanta ungdomar som under ledning av landets bästa dansgrupp får dansa och ha en massa skoj för sig.
My dancemates Sofia, Malin, Cissi, Linnea och Karin gjorde det extra kul då vi ägnade flera stunder åt att spela kort
och prata strunt ute i solskenet. Fint. Jag har faktist insett att jag borde spela kort oftare, grymt kul. Har även fått lära mig lite korttricks som jag lär bli tvungen att försöka göra på någon de närmaste dagarna medans jag fortfarande har dom i minnet. Så det är bara att kontakta mig om du vill bli utmanad!

Nu tror jag faktist att det är dags att försöka göra mig fri från detta tuggumminät och sedan gå till kojjs..
Kram!