Sår
Jag har en vän som heter Axel och han är så himla duktig på att skriva dikter.
Hela mitt liv har jag sytt mitt sår
Hela mitt liv har jag sytt mitt såroch kvävt det så gått det möjligen går
fast dens djupt in groda starka frö
har alltid varit svårt att överströ
Hela mitt liv har jag varit så räddatt någon ska se att jag är utklädd
därav be blicka sårets urholkning
kunna göra en korrekt omtolkning
När du kom på ett oönskat besök blev fröet till tår besmittande rök
men nu ligger jag i din varma famn
och säger till ditt obesmittade namn: Det är just det här jag alltid velat
Äntligen har du kommit och helat
min skräck för att bli orättvist bedömd
Du kommer aldrig att bli bortglömd
För du och jag ska bli en och samma
Vi skall brinna med en enda flamma
Nu och för evigt ska vi förena oss
Nu förtunnas det mörka, det ljus kommer loss
Kommentarer
Postat av: Axel
Nu blev jag rörd men värför tog du den? inte direkt den bästa tycker jag aja, men tack så mycket
Postat av: Tess
aa, vad duktig han är. :)
Trackback