Att fånga solstrålar under ögonfransarna

Man brukar ju tala om att morgonstund är guld i mun, som även min kära mormor alltid sa, men hur guld i mun är det att vakna till en gräll ringsignal en tidig morgon, något som egentligen är anledningen till att jag lyckas komma upp i tid.
I morse vaknade jag (trots ringsignalen) glad och utvilad och jag sträckte mig sådär lång som liz katter brukar göra. Jag har en vana och det är att lämna en liten glipa mellan fönsterbrädan och rullgardinen, allt för att vakna med en solstrimma i ansiktet, vilket jag underbart nog fick göra idag! Att ligga där i sin säng ihopkurad med lugnet i kroppen får en att fundera, fundera på att året har gått så galet fort! Så mycket man har hunnit göra och människor man fått träffa. En hel hösttermin i gymnasiet har stormat iväg och jag tycker om tanken på att det snart är jul... jag borde försöka sansa min entusiasm, men går det att hindra lycka?


svävar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback